torsdag 7 juni 2012

En kärnkraftsfri arbetslinje är möjlig


Socialdemokraterna är för en avveckling av kärnkraften. Avvecklingen ska ske i en sådan takt att jobben inte riskeras. För att avveckla kärnkraften krävs åtgärder i båda ändar av energifrågan. Dels måste nya energiformer som är förnyelsebara och hållbara utvecklas, dels måste energikonsumtionen i samhället minska. Som jag skrev om häromdagen vore en minskad subventionering av kärnkraftens försäkringskostnader en bra väg att gå för att sätta större press på kärnkraftsbolagen att ställa om.

Idag (7/6) kommer nyheter om att bolagen satsar 50 miljarder på att få nuvarande kärnkraftverk att vara i drift ända fram till 2045. Detta är både goda och dåliga nyheter. Dom är goda för att det innebär att behovet, och därmed argumentet för, att bygga nya reaktorer mer eller mindre försvinner. I alla fall för något decennium framöver. Det innebär också att omställningen inte behöver stressas fram på samma sätt som man kanske tidigare trott. Jobben riskeras alltså inte. Det är också goda nyheter att energibolagen har 50 miljarder att satsa på detta. Det innebär att det finns gott om pengar att använda till att utveckla andra energiformer. Dom dåliga nyheterna är att vi kommer att dras med kärnkraftens risker och problem under decennier framöver.

För att skapa stabila spelregler på den svenska energimarknaden behövs blocköverskridande och ansvarsfulla överenskommelser mellan i alla fall S och borgerligheten. Stefan Löfven har sträckt ut en hand i detta syfte. Han har till och med gjort det under en livesändning i Agenda. Fredrik Reinfeldt svarade då med att sätta upp förhandlingsregler som är låsta till att S måste acceptera den borgerliga synen på kärnkraft annars blir det inga förhandlingar. Frågan som inställer sig då är vad man ska förhandla om när Reinfeldt redan har bestämt sig för var det hela ska sluta. Ingen vidare förhandling kan jag tycka.

Jobben är av största betydelse när vi bygger vår framtid. Var dessa jobb ska komma är en lika stor fråga att svara på som att lösa kärnkraftsfrågan. Svensk hållbar tillväxt står och faller med att vi lyckas skapa framtidens jobb. I det perspektivet är det mycket problematiskt att färre ges möjlighet att läsa på högskolan, att vi får skattesubventioner för att städa hos varandra och att den stora satsningen under det här riksdagsåret är sänkt restaurangmoms. Att lägga dessa pengar på en grön omställning där människor bygger framtidens hållbara samhälle vore ett bättre sätt att använda pengarna. Finns det dessutom resurser hos det privata näringslivet att satsa 50 miljarder på en energiform som upptäcktes och utvecklades på 1930- och 1940-talet så borde det finnas åtskilliga miljarder att investera i morgondagens energi. En arbetslinje måste ta ansvar även för morgondagens jobb.

*****


Läs mer på Socialdemokraterna

18 kommentarer:

  1. De pengarnan kunde ha använts till att bygga nya och ännu säkrare reaktorer. Å andra sidan kan det vara bra att inte göra det nu, eftersom vi då kanske kan hoppa över "tredje generationens" kärnkraft och gå direkt till "fjärde generationens" kärnkraft som återanvänder använt kärnbränsle. En sådan reaktor lär vara under konstruktion i Kina, och då kan vi avvakta erfarenheter därifrån.

    En jobblinje utan kärnkraft? Tja, kärnkraftmotståndarna i c och mp har ju visat vägen med sänkta löner och sänkt skatt på arbetskraft. Varmed ska vid då finansiera välfärden? Ekvationen håller inte. Det blir jobb ELLER välfärd, inte både och.

    Ingen tillväxt kan skapas genom att ersätta en mer effektiv energikälla, med en MINDRE effektiv energikälla.

    Nu försöker man inte bara ersätta kärnkraften med vindkraft, utan man driver också upp profiterna i vindkraftbranschen genom att ersätta morgondagens nya alternativenergikällor (ex. vågkraft) med redan byggd vindkraft.

    Paradoxalt nog kan den överetablering av vindkraft, som nu pågår, medföra ett ökat behov av kärnkraft som reglerkraft till den lågproduktiva vindkraften med sin ytterst ojämna energiproduktion.

    Det går bra att sitta i Skåne och blunda för problemen med vattenkraften i Norrland, om den ska överutnyttjas som reglerkraft. För dem som bodde i älvdalarna, för dem som drev jordbruk på sedimentavlagringarna längs älvarna och för dem som drev renskötsel på fjällsidorna i de övre delarna av älvdalarna, är vattenkraften som dussintals Fukushima.

    Skillnaden är att de evakuerade i "zonen" vid Fukushima kan flytta hem efter några år, medan de tvångsförflyttade i Norrland aldrig får fytta hem.

    Efter nedläggningen av Barsebäck har kraftverksdammarna i Norrland förstärkts och höjts ytterligare för att minska risken att 30.000 tusen boende i den nedre delen av Luleälv ska drunkna vid ett dammbrott i älvens övre del. Sker ett dammbrott där, faller dammarna som dominobrickor, bl.a den 102 m höga Harsprångs-dammen.

    Det skulle bli som den värsta tsunami, men risken är ju - efter förstärkningarna - bara ett dammbrott på 10.000 år! Som kan inträffa om 10.000 år, eller redan kommande höst. I jämförelse med detta framstår Barsebäck-hysterin som ett lyxproblem.

    En anna stor miljörisk med kärnkraftavvecklingen är de långa överföringsledningarna, med extremt höga spänningar som behövs för att motverkar överföringsförluster. Räcker 800 kV? 10.000-tals människor i södra Norrland, Mellansverige och Götaland kommer att hamna i riszonen för de elektriska kraftfälten längs ledningen.

    Även om man kan hålla med om att Barsebäck inte var den absolut bästa platsen för ett kärnkraftverk av 1960-talstyp, så behövs ett kärnkraftverk i Skåne. Det är inte hållbart att i värsta kolonialstil lasta över Skånes energiproblem på andra landsdelar. Till att börja med bör skåningar betala vad avvecklingen av Barsebäck kostar.

    Det duger inte att bara smälla upp en massa vindmöllor, utan energin måste göras tillgänglig även när det inte blåser. Detta kan ske med pumpkraftverk i åarna på sydsluttningarna av det småländska höglandet. Men sådana är inte gratis. Vindkraften bär långtifrån sina egna kostnader.

    När Roosevelt löste 30-talskrisen med hjälp av Keynes teorier handlade det till stor del om att bygga vattenkraftverk. Det handlade om ny energi, och i den mån vattenkraften ersatte anan energi så var det kolet som ersattes. Vi samma tid elektrifierades de svenska järnvägarna.

    Ett ånglok utvinner 8 % av den tillförda energin, medan ett ellok utvinner 75 %. Även om vi räknar med omvandlingsförluster i kraftverket och överföringsförluster i ledningarna så är elloket flera gånger mer energieffektivt än ångloket.

    När du föreslår att ersätta kärnkraften med mindre effektiv energiproduktion, så kommer det att ge samma vinster som en återgång till ångloken.

    SvaraRadera
  2. Du resonerar som om historien var slut och utvecklingen har stannat. Jag är demokratisk socialist och ser inte framtiden som en ändhållplats.

    SvaraRadera
  3. Alldeles tvärtom. Det är ju du som resonerar som om utvecklingen har stannat, speciellt för kärnkraften. Sverige är ett land, som delar ut nobelpris i bl.a. fysik. Flera nobelpris har gått till forskning som kan bidra till en både säkrare och mer effektiv kärnkraft.

    Tydligen har även utvecklingen av de alternativa energislagen stannat för dig, eftersom du inte ens har kommenterat det jag skrev om vågkraft och pumpkraft. För det första behövs pumpkraftverken om vi inte ska använda kärnkraften som reglerkraft till vindkraften. Och för det andra kommer kombinationen vågkraft-pumpkraft att bli mer effektiv än kombinationen vindkraft-pumpkraft.

    Vattenrörelserna påverkas av flera krafter än vinden. Därför kommer vågkraften att då fler produktionstimmar än vindkraften. Därmed inte sagt att vågkraften kommer att konkurrera ut kärnkraften. Utbytet av solkraft beror på både antalet soltimmar och på solhöjden över horistonten, vilket påverkar längden på solstrålarnas väg genom jordatmosfären.

    Det finns både naturlagar och fysikaliska förhållanden, som vi inte kan ändra på. Och det finns också ekonomiska "lagar". Ingen kan lyfta sig själv i håret. En del av Roosevelts new deal var att arbetarna som byggde kraftverken, fick riktiga löner, varigenom den privata konsumtionen ökade. Men kalaset betalades med vinsterna från kraftverken.

    Du kan aldrig få några bestående vinster på en energiomställning till ett minde produktivt energisystem, däremot genom bättre husisolering och installation av värmepumpar som sänker energiförbrukningen.

    Slutligen vill jag framhålla att det finns inga 100 %-igt hållbara energisystem. Värmelärans andra huvudsats, den s.k. entropilagen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt, jag är inte deterministiskt lagd och tror på att satsa på morgondagens energiproduktion, inte 1900-talets.

      Men vi enas om att vi är oense helt enkelt.

      Radera
  4. Ska vi riva alla vattenkraftverken? De är ju, om något, 1900-talets energiproduktion. Dessutom är ny kärnkraft, som bygger på senaste forskning inte att anse som 1900-talets energiproduktion. Det har redan gått tolv år sedan sekelskiftet, och kommer att gå ännu fler år innan vi börjar bygga nya reaktorer i Sverige, om de nuvarande får sin livslängd förlängd till 2045.

    Jag tycker dessutom att det är lite märkligt att kärnkraftmoståndarna nu flyttar fokus FRÅN säkerhetsfrågorna till frågan om NÄR de kärnfysiska upptäckterna, som låg till grund för 1960-talet reaktorer, gjordes.

    Det enda som skulle kunna motivera ett avstående från en energikälla, som är mer produktiv och lönsam än de tillgängliga alternativen, är säkerhetsfrågorna. Man kan då inte utgå från att de kommer att hanteras lika illa i det framtida Sverige som i Tjernobyl och Fukushima.

    Din idé om skärpta säkerhetskrav på kärnkraften är alldeles utmärkt. Fukushima-olyckan berodde på att ägaren Tepco hade nonschalerat kända säkerhetsrisker. Det hade försäkringsbolaget slagit ner på direkt.

    Men vi ska överhuvud taget inte ha reaktorer av den typen i framtiden. Det handlar ju inte bara om sannolikheter för att en olycka ska ske, utan även om olyckans omfattning om det värsta tänkbara scenariot skulle inträffa.

    Men nu handlar ditt inlägg inte bara om sannolikheter för kärnkraftolyckor, utan också om effekterna på sysselsättningena av den s.k. energiomställningen. De är ju våldsamt överdrivna, när man även tror sig kunna göra vinst på omställning till en mindre effektiv energikällan.

    Däremot kan mycket stora vinster göras i bostadssektorn. Men det handlar då inte om solenergiuppvärmda simbassänger i trädgården utan om energibesparingar under riktigt kalla och vindstilla vinterdagar, när vattennivån i kraftverksamagasinen närmar sig bottennivån.

    ROT-avdrag till de rika och straffskatter på de fattiga är inte rätt väg att gå. Man måste ju ändå förstå fattigpensionärer i kalla, dragiga hus, som inte vågar ta nya lån för att installera värmepumpar för 70.000 - 80.000 kr, även om kalkylen visar vinst redan inom några få år.

    Varför skulle de inte kunna hyra en värmepump från kommunen? Och varför skulle man inte kunna ge ett rejält bidrag till husisolering?

    SvaraRadera
  5. När får vi se en minskade subventionering av vattenkraftens försäkringskostnader (eller se socialdemokratiska politiker som argumenterar för det).....

    Kan du föresten peka på vilken definition av hållbar du syftar på som utesluter kärnkraft men inte "förnybar" energi?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Göran Bryntse skriver bland annat:

      "Solenergin räcker för evigt medan det brytvärda uranet tar slut detta århundrade."

      Solenergin kommer givetvis ta slut den med en dag men vi kan nog vara rätt säkra på att människan kommer att ta slut långt innan den dagen inträffar.

      http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article507015.ece

      Radera
    2. http://nuclearinfo.net/Nuclearpower/UraniuamDistribution

      Där har du en uppskattning av urantillgångarna gjord av geologerna Deffeyes och MacGregor. Vi använder idag ca 70 000 ton uran per år. Den lägsta halten som bryts idag är 300ppm. Det finns närmare 200 miljoner ton uran i halter på 200 ppm och uppåt. Det räcker i 3000 år. Den lägsta halten man planerar att bryta idag är 40 pm i Talvivaaragruvan i Finland. Uran i de halterna räcker i nästan 300 000 år.

      Betänk då också att vi med dagens reaktorer enbart utvinner 0,5% av energin i uranet, men breeders så får man ut nära 100%. Urantillgångarna över 300 ppm räcker då alltså i 600 000 år och de över 20ppm i 60 miljoner år. Med breeders blir det också fullt möjligt att utvinna uran i väldigt låga halter, typ 3ppm som är genomsnitt i granit. Det finns 2000 miljarder ton uran i granit, det räcker i 5 miljarder år...

      Med breeders blir det även realistiskt att utvinna uran ur havsvatten, något som redan demonstrerats i japan. I havsvatten finns det ungefär 5 miljarder ton uran, floder tillför haven tusentals ton varje år. Dessutom kommer allt det uran som kristalliseras ut på havsbottnen börja lösas upp igen om man börjar utvinna uran ur havsvattnet. Det är alltså en "förnybar" energikälla i den meningen att havets urankocentration kommer förbli konstant i princip oavsett hur mycket uran vi utvinner.

      Uran kommer vi aldrig få slut på. Solen kommer svälla till en röd jätte och blåsa bort jordens atmosfär före vi får slut på uran.

      Radera
  6. Ola, du verkar fullständigt ignorera de kommentarer som kloka människor gav dig i ditt förra kåseri kring kärnkraften.

    Varför skall vi göra Svensk elproduktion ineffektiv med vindkraft och annan förnybar dynga? Vindkraften kräver ju 30 ggr så stor arbetsinsats per producerad kWh som till exempel kärnkaft.

    Dessa 50 miljarder som du pratar om har uteslutande gått till våra modernaste reaktorer, F3, O3, R234. F12, O12 och R1 behöver bytas ut i slutet på 2020-talet/början på 2030-talet. Nästan 5GW eller ca: 30 TWh...

    Här är en som kan något som uttalar sig för övrigt:
    http://www.second-opinion.se/energi/view/2625

    Kommentar på det?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ignorerar ingen Matte men jag behöver inte dela uppfattning med alla som har kloka och relevanta inlägg. Att nå konsensus i frågan om kärnkraftens vara eller icke vara ser jag som mer eller mindre omöjligt. Eftersom jag tycker att även kloka argument som inte stämmer överens med min egen uppfattning ska föras fram så publicerar jag dessa.

      Som jag posta ovan finns det fler som också kan saker som delar min uppfattning. Inte heller inom expertisen råder konsensus.

      Radera
    2. Om du räknar Bryntse till kategorien experter så kan jag förstå varför du inbillar dig att det inte "råder konsensus" inom expertisen....

      Radera
    3. Att raljera över andras argumentation och diskvalificera folk med åsikter som inte passar ens egen linje kan man ju göra. Ungefär lika relevant som att dra till med "ja och Japan har demonstrerat mycket inom kärnkraftsområdet" som svar på din andra replik.

      Som jag sa så lär vi inte bli överens. Jag vill att kärnkraften ska avvecklas dels för att uranbrytningen i sig är en miljökatastrof, dels för att uranexploateringen går ut över såväl människor som viktiga naturmiljöer (det är itne hållbart att förstöra skog och mark, människors liv och hem), dels för att kärnkraften är farlig före, under och efter produktionen. Dessutom bär den sig som sagt inte om marknaden själv ska hantera riskerna och det ska finnas ekonomisk rationalitet i det hela (och där är vi säkerligen inte heller överens).

      Så varken vi eller expertisen lär nå konsensus och det är jag helt ok med. Vi får se vilken linje som vinner i Sveriges riksdag.

      Radera
    4. Jag diskvalificerar inte folk med andra åsikter om de faktiskt har en tekniskt sund argumentation bakom åsikten. Men som reaktorfysiker och strålskyddare så är Bryntses argument i mina ögon totalt sanslösa, på samma sätt som biologer inte direkt imponeras av kreationisters åsikter. Bryntes argument om att uran tar slut inom detta århundradet är ett lysande exempel, det går helt emot etablerad geologi.

      Alla får givetvis ha vilken åsikt de vill. Men det är förargligt att se hur konsekvent så många politiker väljer att blunda för vetenskap direkt det råkar gå emot deras ideologi.

      I princip alla de argument du just listade tex är större problem för "förnybar" energi och det är välkänt om man bara studerar några livscykelanalyser. Har du någonsin ens försökt sätta dig in i problematiken runt tex solceller och de metaller som krävs? Vars de bryts? Utsläppen som sker? Hur kan du säga att kärnkraften är så dålig utan att ha något att jämföra med?

      Mindre åsikter och mer fakta är vad som behövs.... Energifrågan bör överhuvudtaget inte vara en åsiktsfråga då det hela handlar om relativt enkel fysik och teknik som vilken lagom begåvad person som helst kan ta till sig.

      Radera
    5. Det finns "experter" som tror att mobiltelefoni ger allergi, och sådana som motsäger evolutionsteorin och klimatteorin. Det finns inga områden utan avvikare. Men det betyder inte att det är okej att som politiker tycka vad sjutton som helst!

      Du och dina kollegor har ett ansvar att informera er om var den akademiska mittfåran ligger och hur storleksordningarna i miljökonsekvenser och andra kostnader ser ut. Erlander var kunnig och framsynt i frågan. Medan bland annat tyska politikers oförmåga att ta den parlamentariska demokratins grundidé om en kombination av förankring och ansvarsfull expertis på allvar redan lett till hundratusentals cancerfall och kan komma att döma mänskligheten till utplåning i en klimatkatastrof.

      Ska vi prata politisk taktik så tror jag att partiet har mycket bättre chanser som kärnkraftspositivt. Dels för att opinionen är kärnkraftspositiv, och dels för att partiet behöver en starkare trovärdighet när det gäller jobb och ekonomi. Det går inte att bygga plattformen på feminism och grönflum. Låt oss ta vara på Löfvens insikter i frågan!

      Radera
    6. Med tanke på att det bara sitter politiker i Sveriges riksdag är jag inte hoppfull över att förnuftet kommer vinna i alla fall...

      Radera
  7. Morgondagens energi kommer nog från 50 liter uran per fullstort kärnkraftverk och år, s.k. breederteknik?

    (Idag står det mellan 1000 liter uran eller 200 miljoner liter brunkol per år. Vindkraft och sol är bara ett alibi för brunkol i länder som Tyskland.)

    SvaraRadera
  8. Sedan den här debatten var har jag tittat på kartor över norra Skåne och andgränsande landskap. Valet för de skånska elkunderna står mellan billig kärnkraftel eller dyr el från vindkraft / pumpkraft.

    Nya reaktorer, som ersättning för Barsebäck, bör byggas i de relativt glesbefolkade gränsområdena mellan Skåne, Småland och Blekinge, på samma avstånd från Öreasundsregionen som Storstockholm från Forsmark, om man väljer det alternativet.

    Om man väljer det andra alternativet vindkraft /pumpkrat så finns två huvudalternativ. Det ena är att bygga om de befintliga små vattenkraftverken i Lagan, som rinner upp i norra Skåne och södra Småland, till pumpkraftverk. Det andra huvudalternativet är att utnyttja de stora nivåskillnaderna i västra Blekingen, 90 m höjdskillnad inom några få km. Man får då bygga en stor fördämning mellan bergtopparna av nästan samma format som Harsprånget i Lappland.

    Ett pumpkraftverk är i princip ett vattenkraftverk, som kan köras baklänges, så att vatten pumpas upp från en lägre till en högre nivå. Nästan alla vattenkraftverk i Tyskland är pumpkraftverk, som används för att lagra bl.a. vindkraftenergi.

    25 - 30 % av den ursprungligen producerade vindkraftenergin bortgår i omvandlingsförluster i pumpkraftverken, som köper billig el när det är överskott i elnätet, och säljer dyr el när det är underskott. Överföringsförlusterna i ledningsnätet från de norrländska vattenkraftverken torde inte vara mindre, och dessutom rinner ju inte hur mycket vatten som helst i Norrlandsälvarna.

    Det är således ett faktum att Norrlandsälvarna inte räcker som reglerkraft vid den utbyggnad av vindkraften, som anhängarna fantiserar om. Pradoxalt nog kommer en fortsatt vindkraftutbyggnad att kräva ny kärnkraft som reglerkraft, såvida man inte väljer det dyrare alternativet pumpkraft. Som dock är det mest effektiva sättet att lagra vindkraftel.

    Detta förutsätter givetvis differentierade priser. Medräknat omvandlingsförlusterna och anläggningskostnaderna för pumpkraftverket krävs en höjning av elpriset med 35 - 45 % i genomsnitt. Det är djupt ohederligt av kärnkraftmoståndarna att de inte berättar detta för sina väljare.

    Men det är inte bara de "gröna" kärnkraftmoståndarna som har lurat sina väljare. Den borgerliga energiuppgörelsen bygger på samma bluff, och kan därför inte ligga till grund för en blocköverskridande energiuppgörelse.

    Lars Flemström

    SvaraRadera
  9. Kärnkraften bär sina egna kostnader. Det är vindkraften som inte bär sina egna kostnader. Det hade väl varit smart att inte bygga några vattenmagasin i Norrlandsälvarna, när vattenkraften byggdes ut, och i ställt använda kol-och oljekraftverk som reglerkraft under regnfattiga dagar?

    Man borde kanske ha byggt tjogtals med kol- och oljekraftverk i södra Sverige, vilka bara hade körts under regnfattiga dagar i Norrland, vilket hade givit ett oregelbundet untnyttjande och dålig driftekonomi hos kol- och oljekraftverken.

    Vindkraftspektaklet har på samma sätt medfört ett mindre optimalt utnyttjande, och därmed sänkt driftekonomi, hos kärnkraft och vattenkraft. Det är dags för kärnkfaftmotståndarna att redovisa de verkliga kostnaderna för vindkraften!

    En lögn blir inte sanna bara för att den upprepas. Kärnkraften bär sina egna kostnader inkl försäkringskostnader - och subventionerar dessutom vindkraften, både öppet (genom elcertifikaten) och dolt (genom den sänkta utnyttjandegraden). Kärnkraftmoståndarna falskspela när de å ena sidan kräver att kärnkraften ska subvenionera vindkraften, och å andra sidan påstår att kärnkraften inte bär sina egna försäkringskostnader.

    Om elpriset skulle bestämmas av vindkraftens verkliga kostnader, så att man kunde höja priset även på kärnkraftverk, skulle kärnkraften kunna bära bl.a försäkringskostnader av gigantiska mått. Och då talar vi om reaktorer, som konstruerades under 1960-talet!

    Om något är "obsolet" så är det pratet om kärnkraftens risker, när vi talar om framtidens reaktorer.

    Lars Flemström

    SvaraRadera