måndag 18 juni 2012

Bisarra avarter i friskolesystemet

I Helsingborg råder en stark överetablering på skolmarknaden. Antalet friskolor i staden närmar sig Stockholmsnivåer och konkurrensen om eleverna är knivskarp. Detta leder fram till att många av dom avarter som finns inom friskolebranschen dyker upp i Helsingborg titt som tätt. Framförallt blir många av friskolornas problem väldigt tydliga. Det blir också väldigt tydligt hur dåligt utformat hela friskolesystemet är. Ett väldigt enkelt exempel är etableringen av Thorén Business School (TBS).

TBS ska starta en skola i höst och har tagit in 160 elever. När man som elev söker en skola förutsätter man att skolan har möjlighet att ta emot en. Man förutsätter att sådana saker som studiematerial, lärare och skollokaler är ordnat. Men icke. TBS har kört igång hela sitt arrangemang utan att försäkra sig om att man har lokaler att bedriva skolverksamhet i. Man behöver ett bygglov för dom lokaler som man har tänkt använda sig av men har varit sena med att lämna in sin bygglovsansökan och klagar nu på att kommunen inte tar beslutet på delegation. Förvånade står man med ett stort antal elever som har kommit in på deras utbildning och vet inte var dessa ska ta vägen.

Nu till det bisarra. Hur kan man tillåta att ett företag deltar i ansökningsförfarandet kring nya elever när företaget inte ens har klart 100 procent med sina lokaler? Att ett företag som sysslar med telefonförsäljning eller något liknande kan lägga bud på en tjänst och lämna offert utan att ha allt klart till 100 procent kan jag förstå. Men här handlar det om unga människor som ska söka in till en gymnasieskola som om dom söker fel eller får en dålig start kan stänga många dörrar i framtiden. Barnen som söker på våren förutsätter ju att dom utbildningar som står i katalogerna faktiskt finns och att dom inte söker någon hypotetisk och eventuell utbildning.

Friskolesystemet har många riktigt bisarra inslag som inte har elevernas utan företagens bästa för ögonen. Ett annat exempel är om en friskola går i konkurs. Konsekvensen är att kommunen måste ordna fram platser fort som tusan och garantera barnen utbildning. Företagen kan alltså chansa och försöka driva verksamhet. Något ansvar för att elevernas utbildning fullgörs har man inte. Att detta lockar till sig lycksökare och vinsthungriga spekulanter är inte speciellt konstigt. Här kommer vinstintressets krassa verklighet in i bilden.

För övrigt anser jag att vinster i välfärden ska förbjudas.

*****

Bloggat: Jämlikhetsanden

Läs mer på Socialdemokraterna 

5 kommentarer:

  1. Jag tror bara inte på vinstfri kapitalism. Exemplet Sovjetunionen visar att inte ens vinstfri socialism är möjlig.

    Jag tror däremot att det är möjligt att helt förbjuda skattefinansiering av privata skolor och vårdinrättningar.

    Jag tror också på den norska modellen med skattefinansiering av EN DEL av de privata skolornas DRIFTKOSTNADER. Resterande driftkostnader samt kapitalkostnaderna finansieras i Norge med dryga terminsavgifter, som betalas av elevernas föräldrar.

    De norska friskolorna går alltså med förlust, d.v.s. negativ vinst, som täcks av skolornas ägare (föräldrar och religiösa församlingar). Avgifter för att delta i skolans verksamhet är förbjudna i Sverige.

    Det skulle vara intressant att få veta hur du definierar ordet "vinst". Är räntekostnader på banklån, som bokförs under kontot "utgifter" i ett bolags räkenskaper att anse som vinst?

    Lars Flemström

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vinst är något som t ex ett AB gör. En offentligt driven verksamhet kan gå med ett överskott. Lika så en förening eller ett non-profitföretag. En vinst tar man ut i t ex aktieutdelning, ett överskott stannar i verksamheten. Väldigt enkelt.

      Radera
  2. Tack för att du har svarat. Vi har härmed klarat ut att vi inte alls menar samma saker med begreppet "vinst".

    Jag har under mina dagar läst åtskilliga läroböcker i både nationalekonomi och företagsekonomi, och har även fått lära mig räkna ut vinsten i ämnet bokföring under en yrkesutbildning. Jag har även gått kurs i företagsekonomi vid LO-skolan Hasseludden. Syftet med den kursen var att lära fackliga förtroendemän att genomskåda bokslutsdispositioner som har till syfte att dölja vinsten. För mig gäller:

    Intäkter - kostnader = vinst.

    Så defineras begreppt vinst, som företagsekonomiskt betrepp även av Wikipedia. "Överskott" är bara ett annat ord för "vinst". Vinsten kan användas till utdelning, återköp av aktier eller andra ägarandelar såsom insatser i ekonomiska föreningar, eller till investeringar eller bokslutsdispositioner, vilket antagligen är det som du menar med "stannar i verksamheten".

    När du skriver att ett "non profit-företag kan gå med överskott, så betyder det att företaget gör vinst.

    Vinst kan också definieras som en (netto-) värdeökning, d.v.s:

    värdeökning - värdeminskning = vinst.

    Detta gäller i alla typer av företag, enskild firma, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Ett "non profit"-företag är ingen bolagsform, utan kan drivas som vilken som helst av nämnda bolagformer.

    Det är iofs riktigt att vinsten i en ekonomisk förening kallas överskott i Lagen om ekonomiska föreningar, men överskottet kan delas ut, exempelvis som återbäring. Återbäringen hos Konsum är alltså vinst, som delas ut till medlemmarna i relation till hur mycket de har handlat för.

    Ditt svar avslöjar alltså att du inte alls är motståndare till vinst i detta ords vedertagna betydelse inom företagsekonomi och bokföring. Skillnaden mellan dig och mig är alltså att jag vill ha en begränsning för hur stora vinster som får göras i ett skattefinansierat privat välfärdsföretag, medan du kan tänka dig att tillåta hur stora vinster som helst, så länge de inte delas ut till ägarna.

    Om vi ska placera oss själva på höger - vänsterskalan, så står jag uppenbart längre till vänster, eftersom jag inte bara vill begränsa vinstuttagen, utan även vill ha en effektiv broms för hur stora vinster som får ackumuleras i företaget, nämligen ingenting utöver avsättning till reservfond. En reservfond är en bokslutsdisposition, som bara får användas för särskilda ändamål.

    Reservfonder är inte längre obligatoriska, men borde enligt min mening vara obligatoriska i skattefinansuerade välfärdsföretag i syfte att ge en eventuell konkursförvaltare lite extra tid, innan han exempelvis behöver ställa eleverna i ett konkursat skolbolag på gatan.

    Sedan vi alltså har klarat ut att du inte alls är motståndare till vinst, enligt min definition av detta begrepp, så vidhåller jag att vinstfri kapitalism inte är möjlig. Vinsten är positiv eller negativ (förlust).

    Lars Flemström

    SvaraRadera
  3. Berömvärt av dig att publicera så mycket kritik mot dina egna åsikter. Men så framgår att vi är överens på en del grudläggande punkter. Att den nuvarande rövarkapitalismen i värlfärden måste bekämpas.

    Jag kan förstå din misstänksamhet mot argumentet att vinster inte kan förbjudas. Det är ju även ett flitigt använt argument "Eftersom vinster inte kan förbjudas, måste vi acceptera den ordning som nu råder." Det är självfallet en helt förkastlig inställning. Den nuvarande ordningen präglas ju av - som du själv skriver - bizarra avarter. De måste vi få bort. Frågan är hur det ska ske, och vad som ska komma i stället.

    Min strategi, som har utmynnat i flera konkreta förslag, går ut på att tämja kapitalismens väldiga krafter, att skapa regelverk som dels förhindrar att man gör vinst genom dåliga verksamheter, och dels begränsar de tillåtna vinstuttagen, och dels förhindrar att vinster plockas ut på osynliga vägar.

    Nu är jag inte så naiv, så att jag inte tror att inte finns samvetslösa individer, som försöker hitta kryphål även de regelverk som jag skisserar. Jag hoppas dock att partikongressen ska besluta om något liknande, som då kan prövas under nästa mandatperiod.

    Om det inte hjälper återstår nog tyvärr inget annat att göra än att förbjuda all skattefinansiering av privata verksameter inom välfärdsområdena. Jag kan se några fördelar med de privata alternativen, och då framförallt på den innovativa sidan. Goda idéer ska spridas. De privata alternativen behöver inte alls lägga under sig hela marknaden, för att de privata alternativen ska göra nytta. De får gärna förbli en ytterst markinell företeelse, som kompletterar den offentliga skolan, vården och omsorgen.

    Så t.ex. är en friskoleandel på hela 16 % av alla elever på tok för hög. I Norge och Finland är friskoleandelen 2,5 %. Och där har man ju inte alls samma problem som vi har i Sverige med ett splittrat skolsystem och sjunkande resultat. Att det saknas offentlig huvudman för de fristånde skolorna förvärrar problemen ytterligare. Systemet med skolpeng är helt förkastligt, och inbjuder faktiskt skurkaktiga skolbolag till att skära guld med täljknivar.

    En hög friskoleandel är dessutom inte en nödvändig förutsättning för valfrihet. Det är möjligt att tillgodose kravet på valfrihet inom ett sammanhållet offentligt skolystem. Inte ens de religiösa friskolorna är helt nödvändiga. Det är möjligt att inrätta speciella klasser med religiös inriktning inom det offentliga skolsystemet, med medverkan av präst eller imam.

    Lars Flemström

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag publicerar alltid kritik om den är saklig och håller sig till ämnet. Sen svarar jag inte alltid på allting eftersom en del repliker skulle kräva väldigt mycket energi och tid att besvara.

      Som du säger tror jag nog att vi är rätt överens sen har jag stött på vinstdefinitionsfrågan många gånger så jag är van vid den. Min inställning är att vi som politiker inte ska säga "det går inte" utan vi ska se till att det går och hitta lösningarna. Det finns, som du säger, många olika sätt och varianter. Det viktiga är att vi hittar en som vi som parti och sedan som nation kan vara tillfreds med. Där återstår ett hästjobb!

      Radera