onsdag 30 maj 2012

DN på frontalangrepp mot den politiska debatten

Idag går DN på frontalangrepp mot den politiska debatten. Delvis är det sedvanligt stöd åt regeringen men även Fredrik Reinfeldt får sig en skopa i frågan om ungdomsarbetslöshten. DN skriver först ner barnfattigdomen och menar att eftersom den är svår att mäta och eftersom inga barn i Sverige bor i hyddor i öknen och äter ris från FN:s matprogram så finns inga fattiga barn (i Sverige). Därefter skriver DN ner ungdomsarbetslösheten, hör och häpna, eftersom den är svår att mäta. Det är alltså statistiken det är fel på, inte verkligheten med barn som inte har råd med föreningsaktiviteter, vinterjackor och glasögon eller ungdomar som går hemma och slår dank hos mamma eftersom dom inte får några jobb.

DN:s linje kring barnfattigdomen är samma som Moderaterna kör på riksplanet. Fredrik Reinfeldt menade ju häromveckan att Rädda Barnens rapport i ämnet var vänstervriden och därmed, får man anta, inte sanningsenlig. På det lokala planet är inte Moderaterna lika bångstyriga. Här i Helsingborg finns det faktiskt moderata företrädare som kan drista sig att erkänna att barnfattigdomen nog trots allt finns och är ett problem men vad bryr sig Reinfeldt om det? Man kan ju undra vad alla moderater som är med i just Rädda Barnen anser om saken.

I frågan om ungdomsarbetslösheten blir inte DN:s offensiv lika samordnad med den moderata propagandan. Hade DN kommit med sin artikel under förra mandatperioden hade saken varit biff. Då var ungdomsarbetslösheten, enligt Reinfeldt, en skapad synvilla av en illmarig opposition. Den här mandatperioden är ungdomsarbetslösheten ett strukturellt problem och en av vår tids största utmaningar. Hur DN ska förhålla sig till statsministerns kovändning är svårt att se men vi får väl se det som DN:s försök att visa att man är "fristående".

DN får nog helt enkelt acceptera det faktum att UNICEF, Rädda Barnen, Eurostat, SCB och andra myndigheter har definitioner och statistik som visar på fenom som trots allt existerar. För DN:s skull vore det ju bättre att försöka redogöra för dom lösningar som finns på problemen istället för att förneka dessa. Sedär, ytterligare en beröringspunkt med Fredrik Reinfeldt.

Som kuriosa kan man notera att till och med Svenskt Näringsliv menar att en god välfärd är en förutsättning för ett gott samhälle och att bristerna i välfärden är stora. Att jag inte håller med om allt dom skriver är en annan sak. Poängen är att välfärdssystemet är på dekis och att det är en problematisk väg att vandra för Sverige.

*****

Bloggat: Peter A, Peter J, Martin 1 och 2

Läs mer på Socialdemokraterna

9 kommentarer:

  1. Det är som vanligt med politik. Sanningen är alltid någonstans i mitten mellan ståndpunkterna. Det är klart att barnfattigdom (mer än arbetslöshet) är svår att mäta eftersom man egentligen letar efter hur ekonomin av en person påverkar en som inte har makten över den. Vissa skulle förmodligen inte se de flesta svenska barn som fattiga i världen eftersom de anser fattigdom vara något mer allvarligt. Definitionen av fattigdom är därmed en lokal och politisk fråga eftersom man är oense om hur den ska mätas. Det är svår fråga att hantera eftersom det inte är helt klart hur den ska hanteras förutom att man kan ge glasögonbidrag och förbjuda utflyktsavgifter i skolorna. Hur vet man när man bekämpat barnfattigdomen i ett land där få svälter?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tapio Salonen ger en rad åtgärdsförslag med bland annat höjd dagpenning i föräldrarförsäkringen som ett sätt att bekämpa barnfattigdomen. Att fler kvalificerar sig till a-kassan är ett annat förslag som ger effekt. Inkludera mer i försörjningsstödsnormen lika så. Barnfattigdomen hade utrotats om ingen i Sverige hade mindre än 60 % av medianinkomsten som inkomst. Så frågan kan lösas men givetvis är det en politisk fråga hur och om det ska göras.

      Radera
  2. Barnfattigdomen är, om vi inte talar om helt föräldralösa barn, ett resultat av vuxenfattigdomen. Det är alltså vuxenfattigdomen som ska bekämpas. Det är ett märkligt resonemang om man menar att vuxenfattigdomen kan accepteras, så länge den inte drabbar några barn. Vilka är de vuxna, om inte före detta barn? Är det okej med fattigdom bara för att en viss ålder har uppnåtts? Och i så fall: vilken ålder - 18 år, 65 år eller 75 år?

    Jag tycker f.ö. att S ska sluta stämpla unga vuxna (d.v.s personer i ålder 18 - 25 år) som "icke anställningsbara" bara för att de saknar högskolebehörighet. Detta är ju ingen behörighet till ett yrke, utan till fortsatta studier.

    Att S har grundligt fel på den punkten bevisas av att minst 60 % inom gruppen unga vuxna utan fullständig gymnaskeutbildning faktiskt har jobb. Har de arbetsgivare, som har anställt dem, helt felbedömt deras förmåga att arbeta.

    Se till att de arbetsvilliga får jobb! Begreppet "icke anställningsbar", bör om det öht ska användas, förbehållas dem som p.g.a. grovt missbruk eller extremt osunda levnadsvanor inte kan jobba. Men även bland dem kan finnas personer, som faktist vill jobba. I så fall behövs en upprustad missbrukarvård och eftervård, som är inriktad att förbereda vederbörande för arbetslivet.

    Både de unga vuxna och deras eventuella barn drabbas ju av fattigdom, om de ska hållas kvar i något slags ingenmansland, där de varken får jobb eller helt försörjningsstöd från samhället, och inte heller har lust att studera.

    Lars Flemström

    SvaraRadera
  3. "Så frågan kan lösas men givetvis är det en politisk fråga hur och om det ska göras."

    Och där har S inget förslag.
    Som vanligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, det är bara att läsa vår budgetmotion från i höstas och nu i våras. Eller så kan du läsa någon av dom tre motioner vi har lämnat in i Hbg om jobb. Eller vår budget som vi lämna in idag med ett antal jobbåtgärder. Så där finns gott om förslag för den som bemödar sig att titta efter. Som vanligt.

      Radera
  4. Barnfattigdomen är bara en konsekvens av massarbetslösheten. Det mest idiotiska som kan göras är att höja de generella bidragen till barnfamiljer. Satsa istället på arbetsskapande åtgärder.

    Angående artikeln om ungdomsarbetslösheten så är där vissa kategorier som känns felaktiga att räkna som arbetslösa. Emellertid är detta enligt vad jag förstått ett vedertaget mått att mäta arbetslöshet som används inom EU och därmed ger en rättvisande bild mellan olika länder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ena utesluter inte det andra. Att höja föräldrapenningen eller ta bort differensieringen och låta den högsta nivån gälla i fler dagar är relativt enkla och mycket effektiva åtgärder. Tapio Salonen anger ett helt batteri åtgärder och menar att för 15 miljarder skulle vi kunna utrota barnfattigdomen.

      Radera
  5. Läs gärna ledaren igen.
    Se om du förstår poängen.
    Den var ovanligt bra och huvudet på spiken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag skriver delar jag inte allt som sägs i den. Svenskt Näringsliv skulle ju inte skriva en sådan artikel om man var nöjd med kvalitén i välfärden. Poängen, som jag delar, är alltså att denna behöver bli bättre.

      Radera