måndag 9 januari 2012

Skrota momsen?

Så var hon då här igen, Anne-Marie Pålssons skötebarn och kusinen från Stockholm, fröken RUT. Igår blev Luciano Astudillo, föga förvånande, framsläppt på DN Debatt för att plädera för att S ska köpa den borgerliga problembeskrivningen av tjänstesektorns hushållsdel. Astudillo menar att man genom modifieringar av RUT-avdraget kan skapa vita jobb istället för svarta, ett påstående som i bästa välmening kan betraktas som en halvsanning. Dom svarta jobben har inte försvunnit men däremot har ett antal vita tillkommit. Att det skulle bli mummel i sossebloggosfären kring saken var ganska självklart. Någon menade konstigt nog att det hela var nytänk. Några menade att det tvärtom var helt åt fanders. Precis som vanligt med andra ord.

Jag själv är rätt trött på att diskutera RUT och olika avdrag för diverse sysslor. Leif Pagrotsky håller på med en skatteutredning och jag förutsätter att den kommer ha sin utgångspunkt i större sammanhang än enskilda avdrag på diverse mer eller mindre motiverade tjänster. Att differensiera skattesystemet ännu mer och göra det hela allt mer obegripligt genom olika skattesatser hit eller dit kan ju knappast vara det som är tanken med den socialdemokratiska skatteöversynen.

Några tankar kring vad som vore nytänk när de gäller frågan om att skapa ett tillväxtvänligt och sammanhängande skattesystem syns egentligen inte till speciellt ofta. Antingen så är det, som i fallet med Astudillo, småjusteringar som tas upp eller så är det inställningen om att allt egentligen var bättre förr som förs fram. Dom radikala, normbrytande förslagen skiner med sin frånvaro. Ett förslag som skulle vara nytänkande vore t ex att diskutera momsen och då inte enskilda sänkningar eller höjningar som i frågan om restaurangmomsen utan momsen som sådan.

Momsen som sådan är egentligen djupt orättvis. Det är en platt skatt som drabbar alla lika mycket. Dessutom är den ologisk i det avseendet att den är olika på olika varor. Varför har momsen varit olika mellan livsmedel som köpts i butik och livsmedel som har köpts färdiglagad på restaurang? Att ta bort momsen skulle förhoppningsvis sänka priserna på det mesta och det skulle innebära att prissättningen blev mer rättvisande. Dessutom skulle en stor administrativ börda lyftas bort från våra företag och frågan om moms för det ideella föreningslivet skulle, förhoppningsvis, vara död.

Nu reagerar säkerligen många, framförallt sossar, och tycker jag är helt ute och cyklar. Momsen infördes ju av oss socialdemokrater och det är en enorm inkomstkälla. Ja, visst är det så men det innebär ju inte att man, i ett större sammanhang, kan förändra systemet. Och bara för att vi en gång infört något som sossar betyder det ju inte att vi kan ta bort det senare. Att momsen, som den platta skatt den är, dessutom slår hårdast mot den med lite pengar torde vara uppenbart. Frågan handlar istället om vad man, för att bibehålla välfärden, ska ersätta momsen med.

Jag ser t ex tre möjliga skatter som på ett mer progressivt sätt skulle kunna kompensera för inkomstbortfallet:

1. En starkare progressiv inkomstskatt. Låga skatter på låga inkomster, höga skatter på höga inkomster. Därutöver kan man införa ett ytterligare, högre, steg i värnskatten.

2. En progressiv beskattning på inkomst av kapital. För att gynna småspararna bör även denna skatt vara progressiv. Små inkomster av kapital bör beskattas som tidigare, kanske till och med lite lägre, medan stora inkomster av kapital bör beskattas hårdare. Den arbetsfria inkomsten är ett rent teoretiskt problem samt i fråga om arv m.m kan den även anses som orättvis.

3. En återinförd förmögenhetsskatt. Denna är beroende av hur punkt 2 utformas och kanske är det inte nödvändigt med ett återinförande. Men att riktigt förmögna personer helt undgår att skatta för sina förmögenheter är inte rimligt. Däremot måste man konstruera skatten så att den inte slår mot småspararna.

Det finns säkert många andra skatter och även andra lösningar på hur man skulle kunna finansiera en borttagen moms. Jag ämnar givetvis inte att här ge någon helhetslösning på problemet utan vill bara spela in bollen som en möjlig tankebana. Det är ett sätt att visa på att alla stenar måste vändas för att vi på ett trovärdigt sätt ska kunna skapa ett sammanhållet skattesystem. Ett skattesystem kan inte vara uppbyggt med sikte på nästa avdrag utan måste vara logiskt, sammanhängande och tjäna många syften. Tillväxt, jobb, välfärd och sammanhållning.

Om en borttagen moms skulle tjäna dessa syften måste utredas och jag vill åter igen poängtera att det här är en tanke, inte en fast övertygelse.


Bloggat: Peter Johansson om programkommissionen

Läs mer på Socialdemokraterna

13 kommentarer:

  1. Momsen är en enorm inkomstkälla för staten just eftersom den är så stor och bred och gäller alla. Det är väl den mest inkomstbringande skatten av alla.

    Att ersätta den med höjda inkomstskatter för höginkomsttagare, högre kapitalskatter och ny förmögenhetsskatt låter sig inte göras praktiskt.

    Även om helt orimliga konfiskationsskatter på 100% infördes på inkomster och förmögenhet över en viss nivå så skulle det inte räcka och för övrigt skulle hela vårt samhälle då rasa samman.

    Vi har redan i dag höga marginalskatter och det ger väldigt lite att krama ut allt som finns kvar för att utplåna höginkomsttagarna eftersom det är en så pass liten grupp. När man utplånat dem så kan de för övrigt inte beskattas hårt längre, ingen arbetar gratis för staten.

    SvaraRadera
  2. Lite siffror att diskutera kring :

    Gamla förmögenhetsskatten -
    Som andel av de totala skatteintäkterna rörde det sig i normalfallet om mellan 0,3 till 0,5 procent.
    2006 var sista året och inbringade ca 6 miljarder.
    De flesta vet att förmögenhetsskatten till sin natur kostade staten mer än den gav.
    - - -
    Kapitalinkomstskatt -
    Dessa skatter ger ungefär 151 miljarder kronor, eller en tiondel av de totala skatteintäkterna, till den offentliga sektorn.
    Här ingår bland annat skatter och avgifter på fastigheter, skatter på hushållens kapital, bolagsskatt med mera.
    - - -
    Statlig skatt ("höginkomsttagare") - Drabbar ca 960 000
    Dessa 20% över brytnivå gav under 2009 ca 42 miljarder kronor till den offentliga sektorn.

    Värnskatten - Drabbar ca 380 000.
    Dessa fem extra procentenheter ger cirka 5 miljarder kronor i skatt årligen. Det motsvarar ungefär 0,3 procent av de totala skatteintäkterna.
    - - -
    Moms -
    Under 2009 gav detta drygt 302 miljarder kronor i skatteintäkter
    - - -

    Vi har alltså i ena vågskålen en bit över 300 miljarder i momsintäkter.

    Avskaffa momsen på 300 miljarder ?

    Låt oss införa en höjning av värnskatt från 5% till 50% (dvs 100% skatt över en viss inkomst).
    Detta skulle då på papperet ge ca 9*5 = +45 miljarder.
    Det torde stå klart rätt snabbt att även total konfiskation inte ger avsedd effekt och som sagt, total konfiskation
    leder bara till att man stryper basen för de nya skatteintäkterna helt och hållet och då går de mot noll.

    Vilken skattebas skulle kunna ge 300 miljarder som ersättning för momsen ???

    - - -
    Länkar :
    http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatterna-forklaras/Formogenhetsskatt/
    http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2010/November/Skatter-helt-enkelt/

    SvaraRadera
  3. Dina siffror ger vid handen att momsen är 302 miljarder. I andra vågskålen har du 42+5+150+6 enligt dig själv. Detta ger 203 miljarder. Förutsatt att man inte rör uttaget av inkomstskatten, vilket jag ju öppnar upp för att man kan göra, så har jag via mina förslag finansierat 2/3 av reformen. Och detta utan någon djupare genomgång av hela systemet utan bara genom att ta tre snabba exempel. Så tack för redogörelsen Jonny. Du visar tydligt på att det är en fullt genomförbar tanke rent ekonomiskt.

    SvaraRadera
  4. Nja... staten tar redan idag in mer än 300 miljarder på moms OCH ca 200 miljarder på de andra nämnda skatterna. Detta var inte vågskålar.

    Tar du bort 300 miljarder (och nu 2012 är det mycket mer) så var ska du hitta 300 ja kanske 400 NYA miljarder ?

    Du har totalt missförstått problematiken och hur stor och viktig del av statens finanser som momsen utgör och hur små skatter som fås via t.ex värnskatt och att det finns väldigt lite utrymme mer att ta in den vägen. Du har inte finansierat något alls tyvärr.

    SvaraRadera
  5. Eftersom moms är en så stark skattebas som svårligen kan avskaffas numera så kan man istället resonera som en nationalekonom föreslår :

    Höj momsen till 30 procent. Det skulle ge runt 70 miljarder i ökade skatteintäkter om året, vilket skulle räcka för att avskaffa hela den statliga inkomstskatten, som ger cirka 40 miljarder kronor.

    Då blir det ungefär 30 miljarder kronor över till angelägna förstärkningar av den offentliga sektorn, exempelvis till grundskolan eller sjukvården.

    En tv apparat som vid 25 procents moms kostar 4.000 kronor kommer vid 30 procents moms kosta 4.160 kronor, om hela momshöjningen slår igenom på pris

    http://di.se/Templates/Public/Pages/ArticlePrint.aspx?pl=254569__ArticlePageProvider

    SvaraRadera
  6. My bad. Gick för fort i svaret.

    Men utifrån det får man ju hänga upp sig på sista delen i mitt inlägg, nämligen att frågan måste utredas vidare. Man kanske bara har råd att sänka momsen till en lägre nivå. Men de facto har jag ju via mina förslag gett NYA skatter som möjlighet (och förändringar av befintliga). Så att jag skulle ha missförstått allt är inte korrekt.

    En höjning av momsen skulle ju vara tvärtemot hela mitt resonemang och bara öka bördan för redan utsatta samt för en ekonomiskt medelklass.

    SvaraRadera
  7. Visst kan man sänka momsen men problemet kvarstår att till och med en liten sänkning av momsen ger stora hål på skatteinkomsterna. Att försöka balansera det med ökad inkomstskatt blir svårt, då är man åter på samma ruta att ska det ge något måste man höja inkomstskatten för medelinkomsttagarna och det rätt rejält.

    Att försöka höja inkomstskatterna rejält bara för höginkomsttagare ger i sammanhanget väldigt lite och medför också skadliga skatteeffekter.

    Att höja kapitalskatterna är likaså svårt eftersom det driver kapitalet utomlands.

    Skatt på fastigheter ("dyra fastigheter") ger inte heller några stora pengar.

    Jag har svårt att se att det finns någon större mening med att försöka ändra på momssatserna generellt däremot kanske riktat mot vissa varor.

    Jag skulle kunna tänka mig att ta bort moms på mat helt och hållet eller halvera den.
    Idag har vi ju momssatserna 25/12/6 % (och 0% är tillåtet) på olika varutyper/tjänster.

    Jag vet inte hur stor del av momsintäkterna som det skulle ta bort totalt sett och vad som skulle behövas för att balansera det.

    Avskaffande av matmomsen skulle kanske vara svårt skattemässigt att hantera men en halvering till 6% skulle ha en bra fördelningsprofil och kanske vara genomförbar.

    SvaraRadera
  8. Det är fullt möjligt att man inte kan skrota momsen helt. Det är också möjligt att man sänker den och har samma momssats på allt momsbelagt alternativt som du föreslår tar bort den på vissa varor. Jag tror dock du underskattar möjligheten att höja inkomstskatten. Om man tar bort momsen skulle det kunna motivera ett skatteuttag av betydligt högre grad någon annanstans. Men som sagt, jag tycker man bör utreda saken och för oss socialdemokrater vore det en bra grej att fundera kring.

    SvaraRadera
  9. Jag har redan visat att en höjning av statlig inkomstskatt för höginkomsttagare (höjning av värnskatt från 5 till 50% ger summa 100% skatt på löner över brytpunkt) bara skulle ge teoretiskt 45 miljarder vilket ju i praktiken inte skulle inträffa eftersom människor inte skulle arbeta mer än upp till när de börjar betala 100% skatt på all ny inkomst, de slutar i realiteten mycket tidigare än så.

    Nej, du skulle behöva höja inkomstskatterna rejält för vanliga medelinkomsttagare och då är vi tillbaka på ruta noll. Med den skattepolitiken har S inte mycket att hämta från vanliga arbetande. Du har svårt att släppa den gamla socialdemokratiska skattepolitiken märker jag. Den vi hade innan t.ex jobbskatteavdragen.

    Visa istället var i samhället det finns gömda skatteresurser på 300 - 400 miljarder.

    SvaraRadera
  10. Men snälla Jonny. Nu är du tillbaka igen i gammal "jag läser inte vad folk skriver"-mentalitet när du började så bra.

    Läs mitt svar på förra inlägget så har du fått svar på hur jag ser på saker. Och hur du kan få det till att jag är fast i gammalt S-tänk när jag resonerar kring att skrota något så bärande för svenskt skattesystem som momsen är bara oseriöst.

    SvaraRadera
  11. Inget är skrivet i sten vad gäller skattesystem.

    Att tro att man kan avskaffa 300-400 miljarder i momsintäkter är däremot oseriöst. Endast en mindre del av momsen skulle gå att ta bort och ersätta med andra skatter.

    Den som ger utslag fördelningsmässigt är moms på matvaror och borde vara den mest intressanta att åtgärda.

    Att tro att man kan ta in mycket mer på inkomstskatt är likaså oseriöst. Endast om det blir höjningar för den breda majoriteten av svenskarna så ger det något. Inte en framkomlig väg,

    Nya skatter måste nog hittas på annat sätt. Lite kan nof finnas på kapitalskattesidan men det är tyvärr inga stora pengar där heller.
    Vissa miljöskatter kanske skulle höjas.

    Det diskuterar jag mer än gärna.

    50 miljarder i sjön varje år på dålig upphandling. Oekonomiska projekt som ubåtar/helikoptrar/stridsvagnar/hallandsåstunnlar etc. Minskat skattefusk. Minskat bidragsfusk. Det finns enorma pengar att använda bättre utan att behöva höja en skatt om de befintliga skattekronorna används rätt.


    Vi kan diskutera men då måste du exemplifiera, och kvantifiera annars leder det ingen vart.

    En viktig sak , förändringar måste ske i små steg så att människor hinner anpassa sig till skatteändringar.

    T.ex avskaffa ränteavdragen på 15 års sikt , gå från nuvarande 30% och minska 2%-enheter per år.

    SvaraRadera
  12. Jag har på annan plats diskuterat kring sänkt arbetstid. Jag är övertygad om att det går att sänka arbetstiden för stora grupper löntagare, men saknar tyvärr statistiska uppgifter som behövs för att bilda sig en uppfattning om hur mycket arbetstiden kan sänkas. Det skulle behövas en "förstudie", som ger ett faktaunderlag för fortsatta diskussioner.

    1) Hur stor arbetstidssänkning kan klaras finansiellt?

    2) Hur stor arbetstidssäkning kan klaras personellt, d.v.s. har vi tillräckligt många arbetslösa för att fylla de nya tjänsterna?

    3) Vilka utbildningsinsatser behövs för att "matcha" den lediga arbetskraften till den nya tjänsterna?

    4) Övriga frågor: a) Hur stor del av arbetskraften jobbar redan mindre än 40 tim /vecka? b) hur stor outnyttjad rationaliseringspotential finns? c) Vilka verksamheter, och hur många jobb berörs, kommer att få vidkännas minskad efterfrågan, och kan alltså skära ner personal i stället för att anställa fler. d) Hur många jobb kan avskaffas helt och hållet. e) Hur påverkas ovanstående av arbetstidens förläggning?

    5) Hur stora besaparingar kan göras genom att skattefinansierade kostnader för arbetslösheten försvinner?

    Som exempel behövs färre arbetstimmar inom barnomsorgen om föräldrarna får kortare arbetstid. Vi har nu fått en särskild arbetslöshetsbransch bestående av handledare, anordnare, och allt vad de kallas, vilken skulle kunna avskaffas helt och hållet.

    Om arbetstiden sänks till 30 timmar /vecka (jag påstår inte att det är möjligt - däremot är det önskvärt) med bihållen lön, kommer priset på arbetskraft att stiga med 33 %.

    Arbetsgivaravgiften är f.n. 31,42 % för personer över 26 år. Reformen skulle alltså kunna finansieras fullt ut genom att arbetsgivaravgiften avskaffas, om mellanskillnaden, 1,58 % finansieras genom frysta löner under c:a ett år.

    Detta kräver givetvis att de ändamål, som arbetsgivaravgiften går till, finansieras på annat sätt. Det går då inte att samtidigt sänka eller avskaffa momsen. Att skapa ett utrymme för att ta bort arbetsgivaravgiften kan väl inte vara svårare än att sänka / ta bort momsen med samma belopp? (Varmed jag inte har påstått att det är möjligt).

    Genom att skattefinansierade kostnader (av okänd men troligen betydande storlek) för arbetslösheten försvinner, samt att ytterligare utgiftsposter inom offentlig sektor kan slopas eller sänkas som indirekt följd av arbetstidsförkorningen, uppstår ett visst utrymme för finansiering av borttagandet av arbetsgivaravgiften.

    Lars Flemström

    SvaraRadera
  13. Av arbetsgivaravgiften, som läggs ovanpå bruttolönen, är 9,21 % i själva verket en skatt, och resten socialförsäkringsavgifter ("försäkringspremier"). Enligt vad jag fått fram går denna skatt till EU. Jag betackar mig för att även ålderspensionärer, som vanligen har låga inkomster ändå, ska vara med och betala denna EU-skatt, men det synes något orättfärdigt att den däremot ska betalas även av löntagare och egenföretagare med låg inkomst av arbete. Sedan bör det kanske tas med i diskussionerna om momsen att ju fattigare man är, desto större andel av inkomsten gör till livets nödtorft, varför en ytterligare säkning av matmomsen kan diskuteras - om nu momsen ska sänkas.

    Lars Flemström

    SvaraRadera