söndag 15 januari 2012

Centerpartiets svängning i Palestinafrågan visar på två saker

Centerpartiet vill erkänna Palestina som stat. Folkpartiet är den största motståndaren, möjligen efter SD, till en sådan. Båda partierna sitter i regeringen (C och FP) Total oenighet alltså om en av dom största utrikespolitiska frågorna sen 1948. Att Centerpartiet hamnar i ett erkännande torde vara ideologiskt helt logiskt. Liberaler är för den negativa rätten. Apartheidstaten Israel är rent antidemokratisk och kränker den negativa rätten grovt. Att Folkpartiet, som kallar sig liberaler, hamnar i en diametralt olik åsikt är också fullt logiskt. Dom styrs inte längre av liberalism. Men det har påtalats för döva öron under lång tid nu så det lär väl inte bli någon förändring i FP-leden nu heller.

Vad som dock är intressant i kråksången är att regeringen ändå fungerar. Den anses ändå regeringsduglig. Trots att den är oense i Palestinafrågan, trots att den är oense i könsbytesfrågan, trots att den är oense i homoäktenskapsfrågan, trots att den är oense om värnskatten och trots att den är oense i det ena efter det andra. Regeringen har lärt sig att kompromissa för att komma framåt och då får man ge vika för vissa krav som motparten ställer. Sen kan man tycka vad man vill om sakinnehållet. Uppenbarligen kan partier i samma regering ha väsensskilda åsikter i djupt ideologiska frågor och ändå rösta för samarbetspartens förslag.

Om man med ovanstående i minnet tittar tillbaka på resonemanget från 2010 kring det rödgröna regeringsalternativet och tar t ex bensinskatten som ett exempel så inser man ganska snart att allt det snack som Reinfeldt från 2010 och framåt har ägnat sig åt om att "det finns inte ett sammanhållet regeringsalternativ till alliansen" är just bara snack. Journalister har hakat på resonemanget och man kan mellan raderna läsa in att S, V och MP inte skulle kunna regera ihop då deras budgetalternativ skiljer sig åt, synen på vissa andra frågor inte är helt synkad och att man inte innan ett val har knåpat ihop svar på varenda liten detalj som finns.

Centerns svängning är alltså intressant (och bra) inte bara för att dom följer sin ideologiska kompass och tar ett förtryckt folks parti utan för att det också visar på att regeringen är oense på punkt efter punkt och ändå håller ihop en politik, om än passiv, för landet.

Bloggat: Johan om den skendemokratiska staten Israel

Läs mer på Socialdemokraterna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar