tisdag 10 maj 2011

Var ärliga och ställ den uppriktiga följdfrågan också MP.

Att MP förespråkar mer liberala idéer vad gäller ekonomisk politik har sedan länge stått klart. Mikaela Valtersson har ju knappast gjort sig känd som någon progressiv kraft på det ekonomiska området och stödet till ett fragmenterat och osammanhängande skattesystem med diverse meningslösa avdrag hit och dit är påtagligt i partiet. Igår spelades föga förvånande bollen om obligatorisk a-kassa in på den rikspolitiska planen och bifogat till detta var den självklara opinionsundersökningen som ger stöd åt åsikten.

I denna opinionsundersökning visade det sig att vänstersympatisörer i form av LO-kollektivet, S- och V-anhängare var mycket positiva till tanken på en obligatorisk a-kassa. Likaså var M-anhängare i stor utsträckning positiva. Detta tas då som incitament för att driva frågan utan någon nämnvärd analys kring varför folk tycker som dom gör. Men för den som tänker efter är det ganska naturligt att vänstern idag funderar i banor kring obligatorisk a-kassa. Det är nämligen dom som tvingats ut ur den befintliga a-kassan pga höga avgifter och slopade avdragsmöjligheter. Det är också denna grupp som fått minst ut av dom inkomstskattesänkningar som skett.

För dessa grupper är det givetvis så att ett skydd är bättre än inget skydd alls som är alternativet idag. Utöver detta är det bara fyra (!) procent som får 80 % av sin tidigare inkomst i a-kassa så inte undra på att stödet sviker för det nuvarande systemet. Och dessutom är det ingen som har ställt den uppenbara följdfrågan "Tycker du det är OK att ersättningsnivån i den obligatoriska a-kassan är lägre än i det fackligt administrerade systemet och om så är fallet vill du då införa obligatorium"? Dom flesta hade med all säkerhet svarat "nej" på denna fråga och eftersom ingen av förespråkarna för den obligatoriska a-kassan använder höjda eller likvärdiga ersättningsnivåer som argument för införandet kan man ganska snabbt dra slutsatsen att det är sänkta ersättningsnivåer det handlar om. Inkomstbortfallsprincipen ersätts alltså av grundtrygghetsprincipen och då har vi tagit ett stort steg bort från den socialdemokratiska modellen som i dagligt tal brukar kallas "den svenska modellen".

Även Peter funderar kring frågor om orsak och verkan. Näste Peter funderar kring andra konsekvenser av skattesänkningarna. Martin om ett annat trygghetssystem under attack. Roger påpekaratt behovet av a-kassan kunde varit lägre.

2 kommentarer:

  1. Det som störde mig med gårdagens system var två delar

    1. Det fanns ett inslag av att fackföreningar krävde högre löneökningar än arbetsmarknaden tålde och att man glatt skickade kostnaden för ökad arbetslöshet till skattebetalarkollektivet.

    2. Medlemskap i a-kassa är för många kopplat till medlemskap i LO, och skattesubventionen utgjorde därmed i förlängningen ett extra partistöd till (s).

    SvaraRadera
  2. 1. Delar inte uppfattningen om att facken kräver/krävt "mer än" vad "marknaden" tål. Lönekraven bör stå i paritet till vinstnivåerna och löneutvecklingen för ledningen.

    2. TCO och Saco har inget med S att göra och det är inte svårare än att vara med i t ex Unionen om man nu inte vill stödja LO.

    SvaraRadera