tisdag 19 april 2011

Lätt att tycka lågavlönade ska avstå semestern om man sitter bakom en dataskärm

Att attackera arbetsrätten är en borgerlig paradgren sen sådär 1800-frösihjäl. Är det inte arbetstiden som är för kort är det arbetsproduktiviteten som är för låg. Eller så är det anställningsskyddet som är för starkt. Och som om inte det räckte ska man nu inte behöva ha semester. Allt i den så kallade valfrihetens namn.

Problemet är att valfriheten alltid är behäftad med ekonomiska parametrar som gör att den enes valfrihet blir större än den andres. Valfrihetens korrelation med plånbokens tjocklek är dessutom ackumulativ och någon logaritmisk skala med tiopotenser skulle säkert lämpa sig för att beskriva vad pengar gör för människors valmöjligheter och livschanser.

Kopplat till dessa attacker på arbetsrätten kan man med lätthet föra in diskussionen på varför vissa branscher, som lärare och vårdanställda, nu har problem med att fylla behoven. Unga människor väljer bort dessa yrken för att man inte ser någon framtid i branscherna. Ofta hör man att det handlar om lönenivåerna och givetvis ligger det mycket i detta. Höga löner lockar.

Men samtidigt är det inte konstigt att unga människor väljer bort yrken som lärare eller sjuksköterska med tanke på hur arbetsmiljön ser ut. Att orka jobba tills man uppnår pensionsålder inom t ex vården är en enorm bedrift och om man väl når den åldern är frågan hur länge man orkar med ett aktivt och givande liv som pensionär. Ingen lön i världen, som ligger inom rimliga gränser för vad man kan betala en lärare eller sjuksköterska, kommer kunna kompensera för dom arbetsmiljöproblem som finns inom dessa sektorer. Även om jag skulle få 40 000 kr i ingångslön skulle jag inte vilja ha ett jobb som ger mig ryggbesvär, ledsmärtor, tinnitus och sömnrubbningar innan jag fyllt 55 år.

Och det är i detta sammanhang som t ex semesterdiskussionen gör sig påmind. För även om en extra månadslön känns lockande så är frågan vilka konsekvenserna blir av att människor jobbar hela tiden och utan välbehövlig vila. Fast jag antar att det är lätt att sitta bakom en dataskärm och tycka att lågavlönade kvinnor ska jobba på sin semester. Dom har ju valfrihet liksom.

2 kommentarer:

  1. Det är naturligtvis omöjligt att låta alla ta semester samtidigt inom t.ex. vården. Även inom industrin har man numera ett behov av att vara tillgänglig.

    Att vi har brister inom sektorer där vi har lekt planekonomi i många årtionden är inte en slump. Om en viss utbildning betalar sig uselt kan vi inte förvänta oss att folk ändå skall utbilda sig ändå. Jag är fullständigt ointresserad av om skola/vård är privat producerade eller inte - men det är uppenbart att vi måste få igång en fungerande lönebildning och då är konkurrens om arbetskraften det enda möjliga sättet.

    Nu skall jag ta min bärbara dator och sätta mig ute i trädgården. Vilken härlig vårdag det är! ;)

    SvaraRadera
  2. Fungerande lönebildning är nödvändig givetvis och det är glädjande att även du Henrik stödjer Kommunals krav på högre löner. Det är ju inte precis trenden bland borgerliga debattörer att vilja höja lönerna för det offentligt finansierade lönekollektivet.

    Ha det gött i solen.

    SvaraRadera