tisdag 1 mars 2011

När ökenvinden vände

Omvärldens reaktioner blir nu allt hårdare mot Khaddafi och hans diktatur. Sanktioner införs och vapenskramlet ifrån framförallt USA, men även EU, börjar nu eka över regionen. Att införa sanktioner är helt rätt, att skramla med vapen är det inte. Problemet med sanktionerna är att dom införs alldeles för sent.

Det är nämligen intressant hur det nu målas upp som att Khaddafi beväpnar sig genom att mygla med andra diktaturer. Men det är ju knappast så att Khaddafi raggat fram dom vapen som han nu skjuter på den libyska befolkningen med under den senaste veckan. Khaddafi har haft 40 år på sig att bygga upp sin maktapparat och sin militära kapacitet och i alla fall sen mitten av 90-talet har det skett med omvärldens goda minne.

Pengarna till hela kalaset kommer dessutom till stor del ifrån just dom aktörer som nu skrikit sig hesa. Först skrek dom om stabilitet och när ökenvinden nu vänt har deras röster omvandlats till rop om den forne kompisens avgång.

Saddam Hussein var också en kompis som så länge han höll sig på mattan var helt ok att stödja. Lika så Mujaheddin i Afghanistan. Så länge dessa aktörer strök USA och Europas mage medhårs var det inga problem att befolkningarna gasades eller förtrycktes. Hosni Mubarak och Ben Ali är väl ungefär i samma liga som Khaddafi när det gäller polisstatsmetoder och några sanktioner var det aldrig tal om där av samma anledning som i fallet med Libyen.

Sent ska syndaren vakna heter det ju, problemet är att syndarna sover allt som oftast och någon tillstymmelse till att vakna går inte att notera.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar