onsdag 23 februari 2011

Carl Bildt vill hellre ha "business as usual" än demokrati

Att EU har en ambivalent hållning till händelseutvecklingen i Libyen, och hela Mellanöstern för den delen, är inte speciellt konstigt. Det som lyfts fram är risken för oljebrist, islamistiska styren och flyktingströmmar. Men dessa tre faktorer är inte hela sanningen. Framförallt är det en väldigt förenklad del av sanningen. Det huvudsakliga problemet är nämligen mycket enklare än så och det är därför Carl Bildt inte vågar, eller vill, gå ut och dominera den utrikespolitiska scenen.

Det hela handlar nämligen om pengar. Oordning gynnar inte affärerna och demokrati betyder problem. Att göra business med en diktatur är mycket lättare efter som den bara har att ta hänsyn till regimens behov. En demokrati däremot ska verka för folket och dess vilja. En vilja som allt som oftast inte ligger i linje med företagsvärldens behov och önskemål. Återigen måste man alltså lyfta blicken över religion, migration och enskilda råvarufrågor för att se förklaringen till ambivalensen och flatheten. Khaddafi är en god allierad till EU, inte bara genom att han stoppar tusentals människor varje dag från att fly till EU, han är också en veritabel kassako för unionens medlemmar.

Och så länge vi har utrikesministrar som springer storkapitalets ärenden före demokratins så kommer vi aldrig att se en progressiv och folkvänlig politik från svensk sida. Eller hur var det nu med Sudan och Lundin Oil, Carl?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar