lördag 27 november 2010

Den personen får mitt stöd som partiledare

Jag tänker mycket det här med förnyelse inom S. Inte på personer då, utan på politiken. För jag måste faktiskt erkänna att jag inte är helt på det klara med vem jag vill se på posten som partiledare. Många av mina rent politiska favoriter har bränt sina skepp tidigt genom att slänga sig in i persondebatten, några är för "omediala" och andra är politiskt "omöjliga" eftersom dom har en klart ideologiskt färgad politik. Det där sista är dessutom helt bisarrt, alltså att någon kan vara "omöjlig" för att dom begriper var socialdemokratin hör hemma rent ideologiskt.

Men om man lämnar personfrågan bakom sig och istället ser till det politiska innehållet tycker jag det saknas lite i den debatt som förs just nu. Det som saknas är ordet "fördelningspolitik". Många talar vitt och brett om behovet av en klar och tydlig politisk vision som kan ställas emot den borgerliga förvaltningsidén. Men allt för få är beredda att se dom alternativ där vi socialdemokrater, rent ideologiskt, har diametralt olika åsikter med borgerligheten. För är det något som en borgare vänder i dörren av så är det just fördelningspolitiska diskussioner.

Visst har det gjorts en del tafatta försök med röda tummar på valaffischer och Thomas Östros repetiva mantra typ "det är inte ansvarsfullt". Men ingen har på senare år på allvar diskuterat hur vi fördelar den rikedom och den makt som samhället skapar och ingen har på ett seriöst sätt angripit själva kärnfrågan i vår politiska ideologi, nämligen jämlikheten.

Jag tror att det är vad som behövs. En diskussion om varför några ska ha möjlighet att shoppa upp två månadshyror på en kvart samtidigt som andra sliter med att ha råd att köpa vinterdäck till bilen eller varför andra inte kan få skäligt betalt för det jobb dom utför. Och i det ligger det också en diskussion om lönerna, om lönespridningen och om arbetsfördelningen.

Så även om jag inte landat i vilken person jag vill ha som partiledare vet jag så mycket som att den som börjar tala om fördelningspolitik, om makten i samhället och om jämlikhet ligger nära att få mitt stöd. Men stundtals känns det ganska tungt att ha den inställningen, av förklarliga skäl.

2 kommentarer:

  1. Det trista är ju bara att ditt stöd aldrig med den nuvarande ordningen kommer att betyda något. Vi väljer ju inte ny partoiledare, vi konfirmerar valberedningens val.

    Det är ju inte alltid jag håller med dig i det du skriver, men den här gången så är jag helt överens med dig att det är funderingar som de du ger uttryck för som borde avgöra vem som blir partiledare för socialdemokraterna. Men då måste hela processen öppnas upp.

    SvaraRadera
  2. Jag har inte funderat så mycket på det där med hur personen väljs. Jag tror en bredare diskussion behövs, precis som du är inne på, men sen om det är själva valsystemet som ska förändras eller valberedningens arbete vågar jag inte svara på i nuläget.

    SvaraRadera